benötteiding
(?), wohl
das
.
wohl ›als lebensnotwendig beurteilte Habe‹.

Belegblock:

Mollay, Ofner Stadtr.
162, 11
(
ung. inseldt.
,
1. H. 15. Jh.
):
so tailt man es [pfandt] ym hin zu geben, ob es benütading sey.