auspladern,
V.;
zu
pladern
(
Dwb
7, 1876
).
›etw. ausplappern‹.
Bedeutungsverwandte:
vgl.
abkiefeln
 2,
1
ausreden
 11.

Belegblock:

Warnock, Pred. Paulis
10, 40
(
önalem.
,
1490
/
4
):
wenn der narr wol ersatiget ist mit spys und trank, so schwätz und pladret er alles daz us, daz er waist.